Dagar med lugn och ro
Så blev det äntligen av – två dagar med min kärlek.
Efter incheckning på Furunäsets Hotell & Konferens åkte vi en sväng in till Piteå – gick på stan och åt middag.
Hotellet är ett före detta mentalsjukhus. I min barndom kallad för ”Pite fem fem”. Från Luleå till Piteå är det 55 km och på vägskylten stod det allstå; Piteå 55.
Jag har svårt att bestämma mig för om byggnaden är vacker eller hemsk. Hur som helst är det en imponerande arkitektur.
Byggnaden har tjocka väggar och eftersom det var lugn och ro vi ville ha var hotellet ett perfekt ställe att få det på.
Synd bara att vi inte tog med badkläder så vi kunnat nyttja den fina Relax och Spa-avdelningen. Stillheten kändes både underbar och skrämmande – abstinensen efter barnen avhjälptes av oregelbundna sms från telningarna. Hon är dum eller han är dum och hon har sagt och han har sagt… Undrar om mobilen får stanna hemma nästa gång?
TV’n var i minsta laget men det medhavna vinet (Riesling) gott och sällskapet det bästa.
Efter frukost och utcheckning fick jag min vilja igenom och vi åkte till den enda riktiga stad som finns norr om Umeå; min hemstad Luleå. Kändes bra att bryta stillheten mot lite stadsliv och tyvärr hinner man inte få mycket av stadskänsla i lilla Piteå även om den har sin charm.
Fortsatte gotta oss i de gemensamma intressena; arkitektur och konst. Konstutställning i Kulturens hus i Luleå och till min glädje var det riktigt bra konst den här gången. Installationer och helt fantastiska foton av Michael Johansson och glaskonst av Peter Hermansson. Vasen jag bara VILLE HA! kostar inte mer än 12 000 kr. Absolut värt sitt pris och ett litet tips ifall någon undrar vad den ska ge mig när jag fyller år..!
Till min sorg är Luleå-profilen Fritz Olsson nu död och begraven – visserligen för ett år sedan men jag kan inte låta bli att sörja huset som inte längre finns.
Det blev en liten shopping-runda – i dubbel mening. Ett besök i Shopping är alltid obligatorisk men vi hann även med Smedjan och Strands. Har en känsla av att det alltid är liv och rörelse i Luleå och idag var det extra mycket av den varan; Luleåmaran gick av stapeln och det kändes bra att se andra röra på sig när löparna drog genom stan.
Luleåbesöket avslutades hos farbror Yngve i Bälinge. Kaffe och trav i vardagsrumssoffan. Sedan hem genom regn och närapå storm. Undrar hur många sekundmeter det blåste?
Hemma fick vi oss en överraskning; växthuset hade lyft och rullat omkring tills den stannat vid grannens hus. Bara till att plocka glas och skruva isär delarna som nu får vänta i garaget på att bli ihopsatt igen. Men i sommar blir det nog inga plantor i växthuset.
Nu blir det kvällspromenad och ytterligare en natt utan barnen. Det får inte bli för mycket av stillhet – det är klart att jag längtar efter dem!
Knasråttan ;)