En konstnärssjäl
De relationer man värderar mest är de till dem som visar sin omtänksamhet genom att både ge beröm men även kan prata om det man borde ändra på. Att inte bara få höra att man är klok och duktig utan även klumpig och provokativ och borde tänka efter lite mer, är något jag uppskattar.
Att vara en konstnärssjäl mer än något annat, kan kanske förstås av en annan konstnärssjäl, men måste vara ganska obegripligt för den som är mer jordnära. Trots att min hjärna till stor del är upptagen av konstnärssjälens kreativitet, finns ett stort behov av det jordnära och eftertänksamma. Det gäller väl att låta den högra hjärnhalvan släppa in den vänstra för att ibland kritiskt granska den kreativa delen och då kan det vara bra att ha hjälp av andras klokhet.
Klokheten finns där dina tankar möter mina – och så blir vi båda lite klokare. Men att låta tankarna möta varandra kräver också en hel del ödmjukhet och insikt om var gränserna går. Något som inte alltid är så lätt.
Knasråttan ;)
Den kan skatta sig lycklig som har en sådan vän! Det är inte lätt att ge konstruktiv kritik eller goda råd som man är rädd ska såra. Det är lättare att TA EMOT ett välmenat råd, i alla fall om det levereras med kärlek och respekt. Men det är svårt att leverera detsamma själv. Vi är ofta rädda att lägga oss i och att stöta andra ifrån oss. Jag önskar själv jag vågade vara mer rak.
Jag är glad åt att ha en sådan vän - som också får stå ut med min ärlighet! Men i längden tror jag båda uppskattar det! Och åtminstone får det mig att växa.
