Hål, platt TV och oönskade samtal
Kommentarer från upprörda västerbottningar – tar för givet att den som tar hål i öronen på ett litet barn antingen är en ung och dum svensk mamma eller utlänning.
Kanske rätt – men finns där inte en liten underton av främlingsfientlighet..?
Att mina flickor fick vänta med att ta hål i öronen tills de var nio år hade nog mer med moraliska värderingar att göra än smärta som snabbt går över. Precis samma sak som att de inte fick börja sminka sig för tidigt eller köpa bh-liknande saker innan det fanns behov av det.
De upprörda insändarna står inte riktigt i proportion till smärtan denna bebis åsamkades. Hur mycket grät inte de små när de blev stuckna både här och där, utlämnade till vården, avklädda och undersökta. Ett av barnen – som skulle röntga höfterna – skrek utöver sig och kom hem med stora blåmärken på benen. Men det var förståss för en god sak även om det visade sig i efterhand att röntgen var helt i onödan.
Hur vet bebisen skillnaden?
Kan man tänka sig att de föräldrar som tar hål i öronen på sitt barn gör det för barnets bästa? Gör ”fel” om man inte smyckar sitt barn?
Här hemma är barnen för tillfället lyckliga: till slut har även familjen Lundström köpt en platt-tv. En 40 tum LED som passar alldeles utmärkt på tv-bänken från MIO som inköptes via blocket för ett par-tre månader sedan.
Annars undrar jag vad man ska göra när man misstänker att det är förövaren från förr som ringer anonymt på mobilen. På skärmen står det ”Okänd” och inte ens bakgrundsljud hörs. Kanske har jag fel, kanske finns det en helt naturlig förklaring. Har ibland låtit ”luren” vara öppen några minuter och samtalstiden rullar på, den som ringer lägger inte på men inte ett ljud hörs. Oregelbundet återkommer det – senast igår vid lunch. Innan dess måndag eftermiddag och förra fredagen vid halv fyra. Ibland kommer samtalet sent – vid elva-tiden på kvällen. Vill ju inte byta nummer – men snälla, vem det än är som ringer, lämna mig ifred!
Knasråttan ;)