knasrattan

Jag visst väl det! Att det kommer att bli bättre och bättre!
http://www.dn.se/nyheter/manniskan-minst-lycklig-vid-46
Redan känns det bättre och bättre. Börjar till och med tro att jag har mycket kvar att ge och mycket kvar att uppleva.

Hade igår två olika träffar med två starka kvinnor. Utan att avslöja för mycket kan de komma att betyda mycket för hur mitt liv förändras framöver. Kvinnor kan vara så grymma mot varandra men träffar man de rätta kan man istället ge varandra stöd och hjälp på ett sätt som är helt grymt.

För att ingen ska missförstå så gäller förändringen inte familjen.

Livet börjar kännas rätt härligt just nu. Spännande. Kanske ger ett hårt arbete resultat till slut.

Det är viktigt för mig att våga vara den jag är. Att stå ut med kritik även om mina motiv varit goda. Förstå att det gör ont att sicka ut hakan men står man ut går det onda över och under tiden har jag tagit mig närmare mitt mål.
Ja, jag vet att jag pratar i gåtor. Men den som följer bloggen det närmaste året kommer förmodligen få svar på vad jag har för mål och vart jag är på väg.



Knasråttan ;)